Det är inte längre jag som har det jobbigast!
Rubriken stämmer. Läs den igen. "Det är inte längre jag som har det jobbigast". Det har tagit väldigt hårt när min morfar gick bort. Han var som sagt den jag beundrade. Men nu har jag det inte lika jobbigt, det finns en människa som behöver all kraft. En människa som har det jobbigast. Jobbigare än jobbigast. Denna människa har jag kännt sedan jag var 2 år. Jag har alltså kännt denna människa i 11 snart 12 år. Som har förlorat sin pappa. Sin pappa som ska finnas för dig, finns inte nu längre. Calle, undebara vän. Din pappa är stolt över dig. Jag vet det. Alla tycker att du är en sån otrolig vän!
Ingen vill förlora dig, någonsin. Din pappa har lämnat dig, en pappa är svårare än en morfar. En pappa är som sin andra hand. Din pappa kommer alltid älska dig. Precis om vi alla andra. Calle, ge inte upp. Hur svårt det än är! Julen blir inte den samma, inte för mig heller. Men att förlora sin pappa vill jag inte änns tänka på. Calle, du har den kraften. Den speciella kraften som gör att du klarar detta!
Min speciella kraft kom ganska omgående. Min kraft är inte lika stark som din. Inte på långa vägar. Mina fina vän, du klarar detta! Jag vet det, alla vet det. Jag är med dig i varje steg du tar, jag finns om du vill fråga något. Jag kommer alltid finnas som ditt stöd. Alla kramar och alla roliga skratt. Jag kan fixa dom tusen gånger till om det är det du vill. Jag kan tyvärr inte fixa tillbaks din pappa. Ingen kan. Tyvärr.
Men jag kan (och jag ska) stötta dig. Calle, du är bland den äldsta vännen jag har. Den som jag kännt längst. Den som jag känner bäst. Efter 11-12 år ser man direkt om det är något som inte stämmer. Nu är det inte något som stämmer. Någon saknas, någon har gått bort. Någon var din pappa. Din pappa har det mycket bättre där han är nu. Så får du tänka. Tyvärr är saknaden stor.
Dina utbrott är dom bästa, du är den som får mig skratta mycket! Haha, jag kan börja asgarva när du rev sönder ett prov och började skrika. Det kallar jag riktigt hederligt damp. Vilket jag och alla andra ÄLSKAR! Fyfan, så jävla roligt! Jag kommer aldrig glömma när Lisa berättade det. Jag kunde verkligen se det framför mig.
Clas, älskar dig. Precis som vi alla andra gör. Det är svårt nu. Tro mig, det kommer bli svårare! Men vi alla finns för dig. Det kommer gå bra. Lycka till min fina vän, jag finns för dig i vårt och tort!
Kommentarer
Trackback
